Om serietidningarnas framväxt i första boken från Svenskt Seriearkiv

Sveriges seriehistoria är rik och spännande, men det mesta är ännu outforskat. Genom intervjuer och insamlande av material arbetar Svenskt Seriearkiv med att dokumentera och bevara svensk seriehistoria. Detta arbete ligger till grund för denna bok som är tänkt att bli den första i en rad av böcker om Sveriges seriehistoria. Bokens övergripande tema är serietidningsbranschens födelse.

Genom intervjuer med redaktörerna Rolf Janson och Jan-E. Israelsson får vi en bild av Serieförlagets tillblivelse och verksamhet under 50- och 60-talen. En av tecknarna som arbetade för Serieförlaget var Göte Göransson, som bland annat tecknade västernserien »Texas Jim« för Fantomen. Göranssons minst sagt varierande yrkeskarriär skildras i en längre artikel med tillhörande bildportfolio.

Vid sidan av Serieförlaget, Centerförlaget och Hemmets Journal, 1950-talets dominerande serieförlag, fanns flera mindre serieförlag. Denna bok berättar även om ett av dessa, Förlagsaktiebolaget Hansa. Svenska barnserier utgör ett av de minst utforskade fälten inom svensk seriehistoria, men här lyfts serierna i Folkskolans_Barntidning under första halvan av 1900-talet fram. Boken avslutas med en redogörelse för 2003-2004 för Svenskt Seriearkiv.

Fakta om boken

Titel: Svensk Seriehistoria – första boken från Svenskt Seriearkiv
ISBN: 91-851 61-06-3 Sidor: 208 Tryck: 4-färg och 2-färg
Format: 169×239 Bindning: Trådhäftat hårdband med skyddsomslag.

Priset är 295:- för privatpersoner och 400:- för juridisk person. Frakt på 30 :- tillkommer. Beställ direkt här via e-post.

Om huvudpersonerna i boken

Göte Göransson är en oerhört mångsidig herre. Han inledde sin konstnärliga bana redan som 17-åring, och har under snart sju händelserika decennier arbetat med illustrationer, reklamteckning, serieteckning, porträtt- och djurmåleri, historiska rekonstruktionsmålningar och pedagogiska framställningar för undervisningsändamål. Han kan peka på en omfattande produktion av skolboksillustrationer för såväl läroböcker som bredvidläsningsböcker. I åtskilliga fall står han dessutom själv som författare till de verk han illustrerat. Född 1921 är han ännu några år in på det nya millenniet i allra högsta grad konstnärligt aktiv, numera främst med bokillustrationer och utställningsmaterial.

Rolf Jansons namn är för många svenskar mer eller mindre synonymt med det nydanande Bokförlaget Bra Böcker och dess framgångsrika bokklubbsidé, vilka presenterades 1965 och kom att få stor inverkan på bokbranschens utveckling. Samme Rolf Janson har emellertid spelat en viktig roll även i svensk seriehistoria, och då i synnerhet när det gäller serietidningens framväxt. Han började arbeta på Bonnierägda Åhlén & Åkerlunds förlag redan 1949, och året därpå blev han förste man på den avdelning inom företaget som kom att kallas Serieförlaget (och långt senare skulle döpas om till Semic). Här var han med att sjösätta serietidningsklassiker som Fantomen, Blondie och Tuff och Tuss, och spelade rent allmänt en viktig roll under branschens pionjärår. 1959 värvades han av konkurrerande Illustrerade Klassikers förlag, och under sextiotalets första hälft befann han sig i chefsposition på Illustrerade Klassiker och dess fortsättning i Williams Förlag. Där var han med att ta fram serietidningar som Svenska MAD och Pellefant. Från 1965 koncentrerade han sig sedan på bokutgivning, men genom gamle vännen Rune Andréasson behöll han ändå en viss kontakt med seriebranschen, och under några år skötte Bra Böcker distributionen av Andréassons Bamse-tidning. Noteras kan förresten också att det är Rolf Janson som fått låna ut sitt efternamn till den självsäkre katten Janson i Andréassons Bamseserie.

Jan-E. Israelsson började sin bana i seriebranschen 1958. Som barn hade han lockats av Serieförlagets första tidning Fantomen (1950) och några år efter pionjärgenerationen blev han själv anställd som redaktör hos samma utgivare. Där hamnade han mitt i den andra expansionsperiod som förlaget (nu omdöpt till Åhlén & Åkerlunds Ungdomstidningar) genomgick under sent femtiotal och tidigt sextiotal. Han kom – med några kortare avbrott – sedan att arbeta med serietidningar fram till 1972, då företaget sedan länge hette Semic. Israelssons arbetsuppgifter var huvudsakligen redaktionella, och han hade hand om ett antal olika titlar. Under många år hade han ansvaret för bland annat 91:an, Blondie, Lilla Fridolf och några andra humortidningar. Liksom många andra redaktörer skrev han anonymt också en del seriemanus, bland annat till »Pelle Svanslös« och »Åsa-Nisse«.
[OVAN HAR ÄNDRINGAR GJORTS]

Om författarna

Helena Magnusson är född 1970. Hon är verksam vid Stockholms universitet som litteraturvetare med inriktning mot barnlitteratur och barns språk och kultur. Hösten 2005 avslutar hon sin doktorsavhandling om de svenska barnseriernas historia. Hon har arbetat som förlagsredaktör, undervisat i barnlitteratur och undervisar, föreläser och skriver om tecknade serier samt sitter med i Statens Kulturråds arbetsgrupp för stöd till barn- ungdomslitteratur. Ingår i Seriefrämjandets styrelse sedan 2003.

Peter Nilsson är serieskribent och född 1961. Han har sin bakgrund på Kulturvetarlinjen i Lund (där han bland annat läste svenska, pressvetenskap och barnlitteratur), och har senare arbetat med seriemanus främst för 91:an-tidningen. Tidigare verksam som en av redaktörerna på facktidskriften Bild & Bubbla, med ansvar för textredigering och faktagranskning. Sitter sedan sju år också i Seriefrämjandets styrelse, och ingår i arbetsgruppen bakom Svenskt Seriearkiv.

Claes Reimerthi är serieskribent och född 1955. Han har studerat litteraturvetenskap och drama-teater-film och har i drygt tjugo år arbetat som manusförfattare för en rad svenska serietidningar med Fantomen och 91:an i spetsen. Han är en av redaktörerna för facktidskriften Bild & Bubbla, ordförande i Seriefrämjandets lokalförening i Skåne, styrelseledamot i Seriefrämjandet och ingår i arbetsgruppen bakom Svenskt Seriearkiv. Har skrivit två böcker och otaliga artiklar om tecknade serier, samt en faktabok för ungdom om bödelsyrket.

Thomas Storn är född 1968. Han har studerat på Kulturvetarlinjen med historia som huvudämne, följt av studier i litteraturvetenskap. Har undervisat i barn- och ungdomslitteratur vid Lunds universitet, men arbetar för närvarande som arkivassistent vid Polismyndigheten i Skåne, recenserar böcker för Bibliotekstjänst samt sitter med i Statens Kulturråds arbetsgrupp för stöd till barn- ungdomslitteratur. Styrelseledamot i Seriefrämjandet och är föreningens arkivarie. Ansvarig för arbetsgruppen bakom Svenskt Seriearkiv.