En beskrivning av projektet

Projektet Svenskt Seriearkiv/Svensk Seriehistoria föddes ur arbetet med att sammanföra, ordna och förteckna föreningen Seriefrämjandets arkiv. Den ursprungliga tanken var att därmed dokumentera de serieintresserades föreningsverksamhet i Sverige genom mer än trettio år, och material som tidigare förvarats utspritt hemma hos ett antal olika funktionärer runt om i landet samlades nu i för arkivändamål anpassade lokaler hos Skånes Arkivförbund i Lund.

Under arbetets gång blev det dock allt mer uppenbart, att också den svenska seriehistorien rent allmänt – alltså den som handlar om tecknare, tidningar, förlag och såvidare – är förfärande dåligt dokumenterad. Genom bidrag från Helge Ax:son Johnsons stiftelse genomförde Seriefrämjandet därför 2001 en övergripande inventering av det material som finns bevarat i arkiv och på bibliotek.

Resultatet blev mycket nedslående, och det kunde snabbt konstateras, att Sveriges seriehistoria är påfallande dåligt dokumenterad och utforskad. Även stora, etablerade institutioner som Riksarkivet och Kungliga Biblioteket kan, med undantag för tryckta tidningar och album, endast uppvisa begränsade och ofullständiga bestånd med koppling till seriemediet.

Som en följd av detta sökte och beviljades Seriefrämjandet ett större projektbidrag från Stiftelsen framtidens kultur, vilket givit oss möjlighet att inleda en brett upplagd satsning på att dokumentera och bevara svensk seriehistoria. Avsikten är att dokumentera så många aspekter som möjligt av seriemediet i Sverige under 1900-talet och – i den mån det är möjligt – även under 1800-talet.

Projektet omfattar såväl serietidningsindustrin som serieproduktion för dags- och veckopress, försäljning, distribution och konsumtion av tecknade serier, de serieintresserades rörelse, seriemediets möten med andra medier och användandet av seriemediet och dess formspråk i reklam och konst.

Förutom att fortsätta det redan inledda inventeringsarbetet i befintliga arkiv, har projektet som syfte att aktivt samla in material – ett arbete som även omfattar ett stort antal intervjuer med personer som varit verksamma i seriebranschen. Detta arbete har redan påbörjats och bekräftar vikten av just intervjuer som ett sätt att få fram information som inte finns bevarad på annat sätt.

Inledningsvis har projektet inriktats på att spåra upp personer som var verksamma under 1940- och 1950-talet. Många av dessa är nämligen ännu i livet och kan ge förstahandsinformation om sina år i branschen. I de fall där personen inte längre är i livet arbetar vi med att spåra upp anförvanter och nära släktingar, för att genom dessa inhämta så mycket information och material som möjligt.

Bland redan intervjuade personer kan nämnas tecknare som Rolf Gohs, Göte Göransson och Torvald Sundbaum, redaktörer som Rolf Janson och Ebbe Zetterstad, samt förläggaren Lukas Bonnier, vilka alla var med när serietidningsindustrin tog form kring 1950. Efter hand kommer projektets fokus att vidgas, för att täcka andra delar av seriebranschen – exempelvis distributionen av tecknade serier – och andra tidsperioder.

Det insamlade materialet deponeras tills vidare hos Skånes Arkivförbund, men projektets målsättning är att få in så pass mycket material att det är möjligt att instifta Svenskt Seriearkiv, ett självständigt centrum för bevarandet av och forskningen kring svensk seriehistoria. Under projektets gång kommer delresultat att redovisas i en till projektet knuten årsbok, i Seriefrämjandets tidskrift Bild& Bubbla, samt i böcker publicerade av Seriefrämjandet.