Vad är det arkivet söker?

Målsättningen med projektet är att samla in så mycket information som möjligt om seriemediet och dess historia i Sverige; information som berättar både om den enskilde personen – allt från serietecknaren, manusförfattaren, redaktören, översättaren och tryckaren till den vanlige läsaren och serieentusiasten – och om företagen som helt eller delvis ägnat sig åt tecknade serier. Exempel på material som efterlyses är:

• Brev
• Dagboksanteckningar
• Fotografier
• Räkenskaper
• Kontrakt och avtal
• Manuskript
• Skisser och utkast
• Serieoriginal
• Klichéer som använts vid tryckning (en numera föråldrad teknik)
• Serieavdrag
• Tryckta seriesidor från dags- och veckopress
• Serietidningar och album
• Årsredovisningar från serieförlag med flera
• Reklammaterial och broschyrer för serier och serieprodukter
• Reklammaterial som använder sig av serieformen eller av seriefigurer för att marknadsföra andra produkter
• Löpsedlar
• Ljud- och filminspelningar
• Tidningsartiklar
• Akademiska uppsatser
• Andra kringprodukter

Material som detta gör det möjligt att möta och komma den enskilde individen nära. Med hjälp av dagboksanteckningar och brev, exempelvis mellan tecknare och manusförfattare, eller mellan tecknare och förlag, är det möjligt att få en bild av förhållandena och tankeprocessen bakom det färdiga verket.

Manuskript respektive skisser och utkast berättar om det litterära och konstnärliga arbetet och vägen fram mot färdigt resultat. Det senare manifesterar sig i form av original, tryckklichéer, serieavdrag från klichéer och inte minst i form av tryckta seriesidor från dags- och veckopress, serietidningar och seriealbum.

Det dagliga arbetet framträder även i kvitton och deklarationer, liksom i kontrakt och avtal mellanarbetsgivare och arbetstagare. Brev och dagböcker skildrar inte bara arbetet med seriemediet, utan fångar även glimtar av arbetssituationen i stort, liksom av privatlivet, vilket gör det möjligt att sätta in den enskilde individen i ett större kulturellt, socialt och marknadsekonomiskt sammanhang. En viktig informationskälla är fotografier från arbete och vardag; fotografier som en gång togs i ett syfte, men som för en ny betraktare kan berätta så mycket mer än vad som var tänkt när bilden togs.

Många personer verksamma inom seriemediet har även arbetat med andra typer av publicistisk verksamhet – något som är intressant att få fram och dokumentera för att skapa en mer fullständig bild av individen. Konstnären Einar Lagerwall kan få tjäna som exempel.

Han levde 1921-1992, och medverkade tidigt i Malmötidningen Kvällsposten som illustratör i olika genrer. Han gjorde emellertid också illustrationer, serier och annat för Stockholmsbaserade serietidningar som 91:an, Blondie, Fantomen och Tarzan under 1950-talet. Till detta kommer verksamhet som dekoratör (under flera år arbetade han exempelvis med skyltning hos NK i Malmö) och illustratör inom veckopress och liknande (fåglar hörde till hans stora intressen, och han tecknade en del inom det området). 1962 knöts han till Hemmets Journal i Malmö, förlaget som gav ut Kalle Anka & Co. I denna roll kom han under tre årtionden att teckna Disneyfigurer, både på omslag och pysselsidor för serietidningarna och i reklamsammanhang, även om han som så många Disneytecknare under dessa år mestadels fick arbeta anonymt.

Många olika företag har direkt eller indirekt sysslat med tecknade serier: regelrätta serieförlag som utger serietidningar och seriealbum, men även distributionsföretag som äger rättigheterna till de serier som säljs till press och reklamändamål, företag inom andra sektorer som använder sig av seriens formspråk eller kända seriefigurer i marknadsföringen, och seriebutiker som lever på att handla med tecknadeserier.

I dessa företags arkiv kan finnas material som bär vittnesbörd om verksamhet med serieanknytning. Här består källmaterialet av brev, räkenskaper, kontrakt och avtal, fotografier, skisser, utkast och original, men även av årsredovisningar som berättar om verksamheten och dess utfall. Till detta kommer en mycket viktig informationskälla som allt för sällan finns bevarad, nämligen reklammaterial i form av broschyrer, affischer, löpsedlar med mera, vilka marknadsför serier och serieprodukter.

Såväl det stora företaget som den enskilde personen kan dessutom ha dokumenterats på film eller ljudband, material som är känsligt och riskerar att bli förstört om det inte omhändertas på bästa sätt.

En rik, men bitvis svåråtkomlig, informationskälla utgörs av artiklar i dags-,veckopress och facktidningar som på olika sätt behandlar seriemediet. Det kan vara allt ifrån faktaartiklar om serieförlag till nekrologer över bortgångna serieskapare. Till detta kommer uppsatser som producerats vid landets universitet och högskolor. Att samla in allt detta material, systematisera och katalogisera det, är av stor betydelse och ingår också i projektets åtaganden.